25/02 2020
 

Stärkt skydd för visselblåsare genom nytt EU-direktiv

 
 

Tidigare svensk lagstiftning

Den första svenska lagen för att skydda visselblåsare trädde i kraft 2016 och skyddar arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet. Sverige har varit i framkant inom detta område som en av de få medlemsstater att alls ha någon skyddslagstiftning för visselblåsare. Lagen har dock kritiserats för att inte erbjuda ett tillräckligt skydd och för att vara svårtillämpad i praktiken. 

 

Det nya direktivets tillämpningsområde

Europaparlamentets och rådets direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten (visselblåsardirektivet) berör ett större område och innefattar alla privata företag med mer än 50 anställda, företag inom finansbranschen, företag som är särskilt utsatta för penningtvätt eller finansiering av terrorism, samt kommuner med mer än 10 000 invånare.

 

Direktivet utvidgar det tillämpningsområde som den svenska lagstiftningen tidigare ställt upp. Det nya direktivet omfattar bland annat visselblåsning inom följande områden:

 

·         Finansiella tjänster, produkter och marknader och förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism

·         Folkhälsa

·         Konsumentskydd

·         Skydd av privatlivet och personuppgifter samt säkerhet i nätverks- och informationssystem

 

Dataskyddets allt mer framstående ställning kan ses i det nya direktivet genom att nämnas som ett av skyddsområdena som omfattas av den nya lagstiftningen. Den nya minimistandarden inom EU ska således bland annat skydda personer som rapporterar om överträdelser av dataskyddsregleringen.

 

Vad kan det nya direktivet förväntas medföra för skillnader?

Det nya direktivet kan förväntas skapa ett mer långtgående skydd för visselblåsare och täppa till luckor i den tidigare lagstiftningen. Mot bakgrund av att det nya direktivet vidgar skyddskretsen jämfört med tidigare till att nu omfatta även aktieägare, konsulter och leverantörer, så kommer sannolikt också den praktiska tillämpningen att bli mer omfattande. Nytt är också att visselblåsarens identitet ska kunna skyddas samt att interna rapporteringskanaler ska inrättas både i privat och offentlig sektor. En viss oro fanns för att det nya direktivet skulle påverka det grundlagsskyddade så kallade ”meddelarskyddet”. Meddelarskyddet innebär i korthet ett visst skydd för anställda i statliga myndigheter som lämnar uppgifter till medier om verksamheten och eventuella missförhållanden. Det nya direktivet säger å andra sidan att en person som vänder sig till en journalist utan att först ha rapporterat via inrättade kanaler inte skyddas av direktivets regler. Sverige har emellertid valt att göra ett undantag från detta i den kommande svenska lagen och meddelarskyddet kan alltså förväntas stå lika starkt som tidigare.

 

Utredningen som bedrivs för implementering av direktivet i svensk lagstiftning beräknas avsluta sitt arbete senast 29 maj 2020 och först då vet vi exakt hur de nya reglerna och det nya skyddet för visselblåsare kommer att se ut här i Sverige.

 

Mer information

Vill du veta mer om dataskydd och efterlevnad av lagar och regler? Kontakta oss gärna på info@intechrity.se.